När och hur det startade 

















CMS-hemsida från

Återblick vid Kumla Lions Clubs 45-årsjubileum

                           den 14 mars 1998.

  Av Ingemar Andersson

 ***********************************************************************************

Över ett halvt sekel har passerat sedan lionrörelsen etablerades i Sverige och Europa. Lions Club Stockholm bildades den 24 mars 1948 som den första lionklubben i vårt land och i vår världsdel. Sverige är multipeldistrikt MD101.

Fler klubbar etablerades så sakta i slutet av 40-talet och början av 50-talet. En av dessa var Lions Club Örebro, bildad i februari 1950. Det var dock först en bit in på 1950-talet som klubbildningen sköt fart i Sverige. Verksamhetsåret 1952-53 var ett aktivt år i det sammanhanget. Många av nuvarande Bergslagsdistriktets klubbar startade då. Lions Club Kumla är en av dessa.

Lions Club Kumla blev den 64:e lionklubben i Sverige och finns idag som en viktig länk i den långa kedjan av närmare 48.000 lionklubbar världen över. Klubbar som tillsammans har i runt tal 1.400.000 medlemmar i 202 länder och geografiska områden.

Hur kom då Kumla in i denna kedja?

Det började kring årsskiftet 1952-53. En novemberkväll 1952 samlades några herrar vid en kopp kaffe på dåvarande Björkmans konditori. Anledningen var att diskutera bildandet av en lionklubb. Initiativet till samlingen hade tagits av Lions Club Örebro.   Visst kunde Örebro-lejonen notera positiva tongångar för en lionklubb i Kumla. Det definitiva beslutet kom den 17 mars 1953. Lions Club Kumla var ett faktum. Klubben fick 16 medlemmar vid starten. Pionjärerna var Enar Bårman, Åke Eklund, Evert Helander, Gunnar Källmén, Elis Levin, Axel Lindin, Erik Lundholm, Emil Lundström, Ingvar Malmberg, John Norlander, Nils Nyström, Bengt Nyvelius, Nils Persson, Gustaf  Rundberg, Gunnar Ståhlberg och Sven Svenning. Deras namn står inskrivna på klubbens charterbrev.

Sven Svenning var charterpresident och i den första styrelsen fick han vid sin sida Nils Nyström som sekreterare och Elis Levin som kassör.

Den nya lionklubben skaffade sig redan från början ett gott namn som initiativrik arrangör. Den första aktiviteten var Lucia-insamlingen som under årens lopp inbringade minst 100.000 kr till klubbens hjälparbete.

Luciafirandet blev förresten den verkliga traditionen i klubbens verksamhet. Fortfarande står Lions Club Kumla för det mera officiella luciafirandet i Kumla men sedan början av 1970-talet i något annorlunda former än det var från begynnelsen.

Under de 45 år som runnit i väg har lionklubben genomfört många aktiviteter - stora såväl som små. Minnesgoda kumlingar kanske kommer ihåg loppmarknaderna vid Johannes Kyrkogate Gränd. Där trängdes tusentals människor för att slåss om prylarna.  Det var i början av 1960-talet. Målet var då att skaka fram pengar till ett vattenspel i Kumlasjön - Närkesslättens pärla. Pengarna kom, så också vattenspelet. I sköna maj 1964 kunde lionklubben lämna över det till staden och dess invånare. Ett vattenspel som vi fortfarande kan glädja oss åt på sommaren när det kastar sina kaskader av vatten.

Loppmarknaderna hängde med i många år. Nu är det marknader av annat slag men har det gemensamt med de gamla loppmarknaderna att de drar massor av människor. Kumlamark´en har blivit ett begrepp, inte minst bland marknadsknallarna som lovordar den som en av de mest välskötta marknaderna.

Det kommer tusentals besökare, inte bara kumlingar utan också folk utanför kommunens gränser, till Kumlamark´en för att uppleva det riktiga marknadslivet. Marknaderna, som arrangeras med kommunens goda stöd - och ursprungligen på kommunens begäran, sätter verkligen sin prägel på centrum. De sätter också härliga spår i klubbens aktivitetskassa. Det är framför allt marknadspengarna som ger Lions Club Kumla möjligheter att hjälpa där hjälp behövs.

Kommer ni ihåg Röda Fjädern 1965, 1969  och 1989. Alla tre riksomfattande aktiviteter, mer eller mindre i samverkan med TV. I den första kunde kumlaklubben redovisa 50.000 kr, som gick till Fonusstiftelsen. Ännu bättre blev resultatet 1969. Det blev 70.000 kr till cancerforskningen. Och i Röda Fjädern 1989 samlade klubben in inte mindre än 260.000 kr! De pengarna gick till forskning kring folksjukdomarna astma och allergi.

Ytterligare en aktivitet från tidigare år var arbetet med att få fram en handikappbuss till färdtjänsten. Det var en aktivitet som verkligen samlade medlemmarna - och kumlaborna i gemen. Den 15 maj 1968 - alltså för ca  30 år sedan  - kunde Lions i Kumla lämna över en minibuss att brukas av de som behövde färdtjänst. I dag är färdtjänsten en samhällets angelägenhet men dess tillkomst i Kumla är Lions förtjänst.

Insamlingar som Ettöringen, Kopparslanten, Tio öre för världen har tillsammans med andra arrangemang inneburit att Lions Club Kumla hittills samlat in uppskattningsvis närmare två och en halv miljon kronor! Och räknar vi om det till dagens penningvärde blir summan betydligt större. Pengarna har direkt omsatts i hjälpinsatser av olika slag lokalt, nationellt och internationellt.

En insats utöver det vanliga renderade klubben att få ta emot utmärkelsen Lejonkronan vid riksmötet i Örebro 1965. Vi fick den för att vi tog hand om några australiensiska flickor som under en vistelse i Sverige råkade ut för en svår trafikolycka i våra trakter, där för övrigt en av flickorna omkom.

Detta är ett mycket litet axplock bland allt det som hänt i klubben under de 45 år som gått sedan starten 1953. Det visar att Lions Club Kumla har varit och är en aktiv lionklubb. Den har försökt att på bästa sätt följa Lions syften och genom aktiva insatser på olika områden bidra till samhällets välfärd. Med riktmärket Lions för samhällsansvar och livskvalitet.

Vi har också medverkat i utbyggnaden av lionrörelsen och haft glädjen att få stå fadder till två nya klubbar - Hallsberg och Askersund.